Desire Lines

Towards a Queer Digital Media Phenomenology

Omslag för Desire Lines: Towards a Queer Digital Media Phenomenology

Tudor, Matilda

I denna avhandling utforskas hur “queert digitalt mediebruk” samproducerar uppfattningar om tid, rum och queert varande i det samtida Ryssland. Med hänsyn till de särskilda implikationer som (o)synlighet har för queera individer, samt vikten av att hålla isär sfärer som står i konflikt med varandra, ämnar den att bidra med en kontextualiserad beskrivning av hur queert liv levs med och genom digitala medier, i en miljö präglad av ökad homofobi. Empiriskt baseras studien på fältarbete och djupintervjuer med queera män i Sankt Petersburg från 2013–2015, i enlighet med en ”non-digital-centric” digital etnografi. Genom att anlägga ett distinkt fenomenologiskt perspektiv, avser studien besvara frågor om hur digitala medier hör samman med informanternas queera orientering i världen. Hur påverkar digitala medier uppfattningar av det som är avlägset och nära, och var de tänker sig höra hemma? På vilka sätt är digitala medier sammanflätade med informanternas riktning framåt och hur de förnimmer sin framtid? Och hur kan vi förstå samspelet mellan kroppars och digitala koders olika rörelseförmåga? För att besvara sådana frågor sätter studien samman en ”queer digital mediefenomenologi”, genom att kombinera Sara Ahmeds queera fenomenologi med Shaun Moores mediefenomenologi. Medan Ahmed erbjuder en djupare förståelse för queer habituering understryker Moores att en fundamental utgångspunkt för att förstå samtida sociala erfarenheter är att den digitala medieanvändaren är mångfaldigt positionerad i flera rum samtidigt. Medan digital kultur vanligen sammankopplas med ökat tempo visar resultaten att informanterna ofta använder digitala medier för att sakta ner farten och skjuta upp vidare handling. Digitala medier genererar rum som uppfattas som ”säkra” och/eller privata där det ”arbete” som krävs för att utveckla en queer orientering kan göras, och där vardagslivets övergripande geografi kan förhandlas. Studien utforskar därmed hur informanterna rör sig mellan olika rum och betonar särskilt dynamiken mellan platser online och offline för att fånga diskontinuiteten i queert digitalt mediebruk. Därmed vill avhandlingen utmana idéer om konstant konnektivitet och en online/offline-kollaps, och i likhet med samtida röster peka på att digitalt mediebruk visar på okonventionella sätt att föreställa sig det relationella, varför vi kritiskt behöver granska normativa utgångspunkter gällande de kroppsliga subjekt som antas leva ”sömlösa medieliv”.

Huddinge : Södertörns högskola, 2018. 271 sidor.

ISBN 978-91-88663-48-1

Serie: Södertörn Doctoral Dissertations, 1652-7399 ; 157