Högskolans skriftserier

Media and the refugee camp

The historical making of space, time, and politics in the modern refugee regime

Omslag för Media and the refugee camp: The historical making of space, time, and politics in the modern refugee regime

Seuferling, Philipp

Denna avhandling utforskar mediepraktiker i och som flyktingläger. I kölvattnet av en allt mer digitaliserad tvångsmigration, dess reglering och de erfarenheter den ger upphov till, avser denna avhandling att historisera mediepraktiker i flyktingläger. Studien analyserar arkivmaterial ur olika historiska kontexter i Tyskland efter 1945, för att spåra mediepraktikers roll i skapandet av flyktinglägrens tid, rum och politik. Därmed ger avhandlingen en historisk inblick i mediepraktikers cirkulering, avbrott och kontinuitet och på vilket sätt de är en del av tillståndet av att vara och bli gjord till flykting. 

Flyktingläger förrumsligar den moderna ”flyktingregimen” (Betts, 2010) som ett hegemoniskt sätt att styra och reglera tvångsmigration. Flyktingläger är paradoxala verktyg som ger skydd och humanitär hjälp samtidigt som de segregerar och stänger ute. Därför är flyktingläger att betrakta som ”heterotopiska och heterokroniska rum” (Focault, 1967/1997). De är ”det andra”, motsägelsefulla i tid och rum, på samma gång innanför och utanför samhället; en tillfällig limbo som håller kvar de som blivit utestängda från nationalstaternas avgränsade samhällen samtidigt som de på samma gång skapar och bekräftar dessa samhällen. 

Teoretiskt utgår avhandlingen ifrån mediepraktiker, ett holistiskt begrepp som utgår ifrån mediering och kommunikation som sociala praktiker (Couldry 2004), som möjliggör, formar och upprätthåller flyktinglägret både socialt och materiellt. Den utgår också från medier som möjliggörande miljöer, tekniker och teknologier (Peters, 2015) som konstruerar, förhandlar och skapar lägrets heterotopiska och heterokroniska tillstånd. Mediepraktiker hos lägerboende, personal, myndigheter, organisationer och aktivister etablerar, underhåller och alternerar de sociala relationer som utgör flyktinglägret som heterotopi och heterokroni. Genom att relatera dessa praktiker till lägrets tid, rum och politik, konceptualiseras flyktinglägrets mediepraktiker som heterotopiska, heterokroniska och heteropolitiska mediepraktiker, som formar och förhandlar den differentiering, annan-het och de motsägelsefulla in- och exkluderingar i tid och rum som utgör flyktinglägrets förutsättningar. 

Arkivmaterial har samlats in från tiden omkring 1945 till 1960 samt från 1980- och 1990-talet. Materialet har samlats in från institutionella arkiv samt community-arkiv som tillhandahåller spår av historiska mediepraktiker från lägerboende och myndigheter, liksom från aktivister och andra gemenskaper och organisationer. Tre analyskapitel utforskar heterotopiska, heterokroniska och heteropolitiska mediepraktiker i flyktingläger i Tyskland efter 1945. Analysen visar för det första att heterotopiskt lägerutrymme produceras, regleras och kontrolleras genom mediepraktiker som rör medieinfrastruktur, till exempel arkitektur, medieteknisk utrustning och administration. För det andra är flyktinglägret ett heterokroniskt limbo med avbrutna temporaliteter, som hanteras genom mediepraktiker som minne och vittesmål. För det tredje innebär heteropolitiska mediepraktiker, i former av motstånd och protester, en möjlig förändring och utmaning av den politik som konstitutionerar lägret som ”det andra”.

Denna avhandling omvärderar historiska mediepraktiker i och som flyktingläger, med utgångspunkt i en digitaliserad flyktingregim och de erfarenheter den ger upphov till. Avhandlingen visar på genealogier av mediepraktiker som, oavsett medieteknologisk miljö, har använts i olika situationer för att förhandla och hantera ett tillstånd av att vara och att göras till flykting. Därmed utmanar avhandlingen den retorik som framställer digitala teknologier som nya, och bidrar teoretiskt, empiriskt och epistemologiskt till fältet för medie- och migrationsstudier. Genom att peka på mediepraktikers roll i skapandet, särskiljningen och sammanbindningen av tid, rum och politik i gränsbaserade stater, argumenterar avhandlingen för en medievetenskap från marginalerna för att bidra till en förståelse för hur till synes perifera platser speglar och med-konstruerar mediepraktiker i samhället i stort. 

Huddinge : Södertörns högskola, 2021. 337 sidor.

ISBN 978-91-89109-82-7

Serie: Södertörn Doctoral Dissertations, 1652-7399 ; 196

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
Alfred Nobels allé 7 Flemingsberg

Postadress
141 89 Huddinge

Telefon
08-608 40 00

E-post
info@sh.se

Footer karta Hitta till Södertörns högskola