Parks, Policies and People

Nature Conservation Governance in Post-Socialist EU Countries

Omslag för Parks, Policies and People: Nature Conservation Governance in Post-Socialist EU Countries

Yakusheva, Natalya

Förvaltningen av nationalparkerna in vid gränsen mellan Polen och Slovakien i Karpaterna är framför allt inriktad mot att uppnå balans mellan bevarande av biologisk mångfald och social välfärd. Polen och Slovakien har under de senaste 25 åren genomgått en snabb förändring från socialistiska regimer till liberala demokratier, vilket har inneburit genomgripande politiska, sociala och ekonomiska förändringar. Medlemskapet i EU innebar ytterligare förändringar, som till exempel integrering av naturvårdsarbete och socioekonomisk utveckling, liksom främjande av inkluderande, transparent och deltagarinriktat beslutsfattande. Därmed bygger den moderna beslutsprocessen inte längre på den tidigare hierarkiska strukturen, utan har nu fått en aningen diffus karaktär, innefattande mängd olika aktörer som interagerar i såväl horisontella som vertikala beslutsprocesser.

I denna avhandling utforskas nyckelutmaningar och möjligheter för beslutsfattande och implementering av naturvårdsarbete på lokal nivå, relaterade till de post-socialistiska arven och medlemskapet i EU. Multi-level governance (politiskt beslutsfattande på flera nivåer), Europeanization (europeisering) och post-socialistiska studier används som teoretiska verktyg för analysen av fyra gränsöverskridande nationalparker: Pieninsky, som innefattar såväl polska som slovakiska områden, Bieszczady (Polen) och Poloniny (Slovakien).

Studien visar att det tidiga inrättandet av naturskydd i nationalparkerna hindrade exploatering och möjliggjorde bevarandet av värdefulla naturområden, vilka idag är högt värderade utifrån ett europeiskt perspektiv. Reglerna för detta naturskydd har dock skapat begränsningar för hur områdena kan användas för, till exempel, agrara verksamheter och turism.

De mer övergripande landsbygdsutvecklingsmöjligheterna beror av lokala, nationella och globala faktorer som exempelvis den lokala ekonomins struktur, tillgång på arbetstillfällen, hur naturskydd prioriteras i nationellt beslutsfattande, intresse för investeringar i området och urbaniseringsprocesser. Medlemskapet i EU har medfört utökade möjligheter för finansiering av naturskydd och landsbygdsutveckling. Samtidigt har medlemskapet för dessa länder lett till ökade förväntningar på politiskt deltagande och nya utmaningar vad gäller transparens i beslutsfattande och inkluderande beslutsprocesser. Vidare har informella beslutsvägar i lokalt beslutsfattande och lågt förtroende för statliga myndigheter lett till ytterligare utmaningar i deltagandeprocesser. Möjligheter för lokala aktörer att kunna kommunicera och påverka beslut på högre nivåer har förblivit begränsade och är ännu inte tydligt institutionaliserade, samtidigt som det moderna, interaktiva beslutsfattandet på flera nivåer indirekt formar lokala processer genom att definiera legala och politiska ramverk inom vilka förvaltningsbeslut fattas.

Huddinge : Södertörns högskola, 2017. 305 sidor.

ISBN 978-91-87843-94-5

Serie: Södertörn Doctoral Dissertations, 1652-7399 ; 136